Lära sig hela · Det här lär du dig

Handpåläggning utan att överföra energi

Obs: workshoparna hålls bara på tyska.

Övningen som den andra delen av workshopen kretsar kring. Du ger ingenting, du stannar hos dig och finns där. Den som ligger får när som helst säga stopp.

Vad den här övningen handlar om

De flesta människor som för första gången lägger handen på någon annan vill hjälpa. De vill åstadkomma något, få bort något, skicka något. Därför säger jag samma sak varje gång före övningen:

Med Ricos ord

Det handlar inte om att ni hjälper, utan om att ni bara finns där, stannar hos er själva, finns där för den som ligger och iakttar. Om ni gör det ordentligt kommer mycket mer att hända än ni tror. Och fokus måste alltid ligga mer hos er själva än hos den som ligger.

Rico Brunner, workshop

Det är det omvända mot vad man väntar sig. I centrum för din uppmärksamhet står inte den andra, utan du själv. Bara så kan du vara helt närvarande utan att förlora dig. Du berör kroppen, men du blandar inte din energi med hens. Kroppsligt får du röra, energetiskt bara titta.

Så går övningen till

Vi börjar inte direkt med en människa. Först lägger du händerna på en tom brits och övar att stanna hos dig under tiden. Först därefter kommer en människa till. Principen förblir densamma, bara att nu ligger någon där.

Att människan på britsen är med och kontrollerar har ett skäl. Det ökar trycket att stanna hos dig. Du kan ha ögonen öppna eller stängda. Ögonen ser ändå inte energifältet.

Varför din blick stannar vid helheten

Beroende på var du lägger handen uppfattar du olika saker, ibland också ett skadat ställe. Frestelsen är stor att koncentrera sig just på det. Den som gör det gör människan liten, till just det stället. Din uppmärksamhet förstorar då just det som den vilar på. Stannar du hos dig och ser människan som en helhet, hör stället dit utan att det bestämmer allt.

Att aktivt vilja göra något är den största fällan.

Med Ricos ord

Och det aktiva görandet är så, som när man har lagat mat och någon kommer och säger: … Jag tar lite till salt, lite av det, det. Man förstör menyn.

Rico Brunner, workshop

Vad som uppstår mellan er

När två människor möts påverkar de varandra. Så är det också vid handpåläggningen. Det är ändå ingen överföring.

Med Ricos ord

Det finns, när man lägger på handen, en växelverkan, eftersom det är ett möte, men den har inget med varandra att göra. Det är som när jag går ut och solen värmer mig, det har inget med solen att göra.

Rico Brunner, workshop

Det du känner säger lite

Många upplever något vid handpåläggningen: värme, svalka, ett flöde, trötthet. Av det går det att utläsa lite. Det som människan vid britsen känner och det som människan på britsen känner kan skilja sig helt. Ibland har jag brännande heta händer, och den som ligger upplever dem som svala. Ibland tänker jag att knappt något har hänt, och den jag har framför mig upplever det helt annorlunda.

Därför kopplar du inte din förnimmelse till det som händer hos den andra. Iaktta utan att värdera. Om du märker att du genom att känna har fallit ut ur dig själv, återvänder du helt enkelt till dig.

Reglerna för beröring

Händerna ligger på ställen som är behagliga för alla: på pannan, vid hjässan, på magen, på knäna, på fötterna. Också på armarna är det möjligt. Bröstområdet hoppar du över, hos alla människor.

Byter du ställe låter du alltid en hand vara kvar på kroppen. Den som ligger med slutna ögon vet då hela tiden var du är. Tar du bort båda händerna och plötsligt dyker upp vid fötterna blir hen rädd. Med en hand på kroppen uppstår förtroende.

Den viktigaste regeln gäller för båda sidor:

Med Ricos ord

Det som är viktigt, när någon ligger och känner sig obekväm, då får man okomplicerat säga stopp och sätta sig upp. Ingen måste arbeta med någon som hen inte vill. Det behöver vi inte heller ta personligt. Och ingen måste göra något som hen inte vill.

Rico Brunner, workshop

Vi är alla vuxna och kan säga vad vi vill. Och övningen får också vara rolig.

Hur länge handen ligger

Någon fast längd finns inte. Ibland är det fem minuter, ibland tjugo. Den som lägger på lika länge hos alla överbelastar en del. En mycket nervös människa vill kanske bli släppt redan efter en minut. Då slutar du tidigare. Många väntar sig en halvtimme. Det avgörande är inte tiden, utan vad människan på britsen kan ta emot just nu.

Vad jag själv gör

Också efter så många år anstränger jag mig varje gång vid handpåläggningen för att stanna hos mig själv. Jag gör det inte enligt mottot ”Det här kan jag”. Efteråt frågar jag mig varje gång om jag verkligen har stannat hos mig själv. Den lilla kontrollen har fungerat mycket bra för mig, och jag rekommenderar den också till dig.

Mest har jag lärt mig under de år då jag bara iakttog. Den som har modet att iaktta i stället för att handla förstår mer.

Vad övningen ger, och åt vem

Den som just nu själv har lite mark under fötterna lär sig vid britsen att hen inte behöver ge något för att finnas där för någon. Den som vill hålla kvar det hen har nått övar att stanna hos sig själv även nära en annan människa. Och den som vill utvecklas och kanske en dag arbeta med andra övar här grunden för det. Varför ingenting överförs står under Tre sätt att hjälpa med energi.

Vanliga frågor

Måste jag göra något när jag ligger?

Nej. Du får bara ligga och vara hos dig. Om du vill är du uppmärksam på om den andra ger energi. Och om du inte mår bra säger du stopp.

Tar jag upp något från den andra?

Om du stannar hos dig och inte vill ge något uppstår ett möte, ingen överföring. Hur du märker att du går över din gräns står under Hur du känner igen din egen gräns.

Vad händer om jag inte vill bli berörd?

Då sätter du dig åt sidan. Ingen måste vara med, och ingen tar det personligt.

Jag kände ingenting. Gjorde jag fel?

Nej. Det du känner säger lite om vad som händer. Det handlar om att öva, inte om att känna. Mer under När du inte uppfattar något.

Varför ska mitt fokus vara hos mig och inte hos den andra?

För att du bara så stannar hos dig. Den som helt riktar sig mot den andra förlorar sig och börjar vilja göra något.