Din vardag · iaktta
Att känna efter säger lite. Att jämföra säger mer: din lapp från början, din vardag och blicken från någon som känner dig.
Allt det är frivilligt. Rico arbetar med ditt fält vare sig du skriver ner något eller inte.
Varför iakttagelse säger mer än känsla
En stor del av arbetet ligger utanför det du uppfattar. Det står utförligt under Varför du inte känner allt. Rico arbetar där orsakerna ligger, inte där något snabbt går att känna. Han säger också uttryckligen vad det inte handlar om:
”Målet med följeskapet på distans är ju inte att en människa märker att jag arbetar”
Rico Brunner
Till det kommer en egenhet som finns i Ricos modell. Det som fungerar bra märks inte. Du lägger sällan märke till ditt knä så länge det bara gör det det ska. Med ett fält är det enligt Rico likadant.
”Ett väl fungerande energifält känner man inte.”
Rico Brunner
Meningen gäller bara åt ett håll. Att du känner lite betyder inte att allt fungerar. Och att du känner mycket betyder inte att mycket händer. Känslan ensam är därför inget bra mått, varken för Rico eller för dig.
Och så finns det något mycket mänskligt. Det som inte längre är svårt glömmer man snabbt, ofta redan efter några dagar.
”Nämligen, när jag har ett problem och det blir löst, inom två, tre dagar, glömmer jag att jag har haft det här problemet.”
Rico Brunner
Rico tycker att det är rätt, eftersom man måste gå vidare. Men för iakttagelsen betyder det: utan ett ankare från början har du inget att jämföra med.
Ditt ankare: tre meningar i början
Ankaret är litet. Det är frivilligt och ingen hemuppgift.
- Skriv ner vad som tynger dig mest just nu. Två, tre meningar räcker.
- Skriv ner vad som är svårt för dig för närvarande eller vad du skulle vilja våga: en situation, ett samtal, en uppgift.
- Skriv dit datumet och lägg lappen åt sidan.
Ett råd som Rico ger för att känna igen beteendemönster hjälper också här: skriv i möjlighetsform. ”Jag tror att det var det som utlöste det” lämnar utrymme. En bestämd mening låter som en dom, och din lapp ska förbli en iakttagelse.
Efter några veckor läser du den igen. Inte för att bevisa något, utan för att jämföra. En del är kanske fortfarande likadant. En del finns kanske inte längre, och utan lappen hade du inte märkt det. Om du skrev ner ditt ärende när du beställde kan det vara ditt ankare.
Tre källor att jämföra: din lapp, din vardag och det andra lägger märke till. Av det följer en återkoppling till Rico, om du vill, och ditt eget beslut.
Andra ser det ofta först
Ofta märker andra det före dig. Rico säger det om beteendemönster helt allmänt: man ser dem dåligt hos sig själv, utifrån ser man dem mycket bättre.
”… ibland känner andra människor att man är lugnare, att man är mer fokuserad, att man kan sätta gränser bättre. Och ibland märker man det inte själv.”
Rico Brunner
Fråga därför någon som känner dig väl. Helst öppet, utan att ge svaret i förväg: ”Har du lagt märke till något hos mig på sistone?” En fråga som redan innehåller svaret ger dig inget nytt.
God dagsform eller förändring?
En bra dag är en bra dag. Det som rör sig i fältet visar sig enligt Rico snarare under längre tid. Oftast på att något lyckas för dig utan att du tvingar dig till det. När en del av fältet fungerar använder man den utan att tänka på det.
En god dagsform
- kommer och går med dagen
- hänger ofta på sömn, väder, humör
- du märker den genast
Det som rör sig i fältet
- visar sig snarare under längre tid
- visar sig i situationer som återkommer
- du märker det ofta först när du jämför
Tre tecken hjälper dig att skilja dem åt. Inget av dem är ett bevis.
- En situation som förr fick dig ur balans kommer tillbaka, och du reagerar annorlunda flera gånger.
- Du har inte ”gjort” det. Det har hänt.
- Någon säger till dig att du verkar lugnare eller klarare, utan att du har berättat om det.
Vad du kan ge akt på beroende på läge
Vad som är värt att iaktta beror på var du står just nu. Ofta står du i flera lägen samtidigt, och då gäller mer än en rad.
Om du inte ser någon förändring
Det förekommer, och det är inget skäl att skämmas eller att skönmåla något. Att inte känna något räcker ensamt inte för ett säkert påstående, varken åt det ena eller det andra hållet. Rico berättar öppet att en del människor med svåra konstellationer inte har märkt något på länge, och säger samtidigt att det inte behöver vara så för dig.
I stället för att lugna dig hjälper ett tillvägagångssätt.
Hur länge du ger det hela tid kan ingen bestämma åt dig. Rico säger det rakt ut:
”Den frågan kan bara var och en bedöma för sig själv.”
Rico Brunner
Vad som händer med dina iakttagelser
Dina iakttagelser styr inte var Rico arbetar i ditt fält. Det läser han i själva fältet. Ändå är de viktiga. I hans modell bildar din återkoppling och din vardag en andra kontroll vid sidan av hans uppfattning. De visar under längre tid om arbetet passar ditt liv. Vad en bra återkoppling innehåller står under När det blir tyngre.
Vanliga frågor
- Måste jag föra dagbok?
- Nej. Tre meningar i början räcker, och även de är frivilliga. Den som gärna skriver mer får göra det. För Ricos arbete gör det ingen skillnad.
- När ska jag läsa lappen igen?
- Efter några veckor, när du kommer att tänka på det. Någon fast tidpunkt finns inte. Viktigare än dagen är att du läser långsamt och jämför ärligt.
- Ska jag skriva till Rico om det jag lägger märke till?
- Om du vill, ja, per e-post på [email protected]. Även det som förbryllar dig eller som inte stämmer med de här sidorna är användbart.
- Vad gör jag om jag märker något som oroar mig?
- Då väntar du inte på nästa jämförelse. Vid besvär går du till läkaren, i en nödsituation ringer du 144. Vad som annars gäller står under När det blir tyngre.
Så går det vidare
Vad du gör om du mår sämre står under När det blir tyngre. Hur avslutet går till står under Varaktighet, avslut och återkomst. Varför känslan avslöjar så lite förklarar Varför du inte känner allt.